Ansedel Jonas Helmfrid Karlsson

Flyttade 1918 från Tannfors, Lycksele (AC) till Tannlund, Lycksele (AC) 3 28 .
Flyttade som nygift med hustru 1918 från Tannlund, Lycksele (AC) till Tannfors, Lycksele (AC) 28 30 .
Flyttade med familj som kolonist 1921 från Tannfors, Lycksele (AC) till Nybäck, Metseken, Lycksele (AC) 32 34 .
Levde med familj som kolonist 1930 i Nybäck, Metseken, Lycksele (AC) 34 .
Levde med familj som kolonist 1940 i Nybäck, Metseken, Lycksele (AC) 37 .
Levde med familj som kolonist 1950 i Nybäck, Metseken, Lycksele (AC) 38 .
Levde som änkling 1960 i Ruskträsk (Råskträsk), Lycksele (AC) 39 .
Levde som änkling 1975 i Ruskträsk (Råskträsk), Lycksele (AC) 40 .

Kolonist på kolonatet n:o 26, Nybäck n:o 2, på kronoparken Metseken. [Lycksele AII:2d Församlingsbok 1920-1930 s.1358]
En kolonist hade arrendekontrakt på ett s.k. kolonat, en statsunderstödd arrendeupplåtelse på en kronopark på mellan 8 och 17 ha odlingsmark. I det här fallet rör det sig om kronoparken Metseken väster om Vindelälven, mitt emot Björksele-Vormsele och norr om Ruskträsk. I den kronoparken fanns enligt 1930 års församlingsbok 15 st kolonister med familjer. De verkar alla ha kommit dit 1921 och åren närmast efter. Torpnamn som nämns är Marieberg, Bjurlund, Stennäs, Skönvik, Kronlund, Björneborg, Nybäck och Karlsborg. [Lycksele AII:2d, Församlingsbok 1920-1930 s.1350-1359]
Lägenheterna uppläts med ägande men under de första femton åren kunde detta ägande upphävas, om kolonisten inte följde föreskrivna sätt att odla och bebygga lägenheten. Under dessa femton år var kolonisten befriad från skatter och avgifter och vissa odlings- och byggnadsbidrag utbetalades. Dessutom ingick fritt byggnadsvirke, vedbrand och betesrätt.
Jämför de s.k. kronotorpen, arrendelägenheter på avvittrad kronomark, som t.ex. Per August Lycksell tog upp på Vittjärn. Det var rena arrendeställen med en arrendetid på 50 år och ingen äganderätt. Dessutom var det vanligt att kronotorparen hade skyldighet att utföra ett visst antal dagsverken på kronoskogen.

Jonas var en duktig skidåkare. Han gick under benämningen "Flygande kronotorparen". Dottersonen Roger Lycksell har berättat följande om hans karriär:
I februari 2022 pågick vinter-OS i Peking. Men Ruskträsk hade en "olympier" 100 år tidigare. Min morfar Jonas Karlsson, även kallad "Den flygande kronotorparen", deltog i Nordiska spelen 1922 i längdlöpning på skidor den 4-12 februari i Djursholm, Stockholm. Nordiska spelen gav vinteridrotten en tävlingsform som motsvarade sommaridrottens Olympiska spel. Det var över 2000 anmälda deltagare till spelen, omkring 125 utlänningar från 7 olika länder. Jonas blev 7:a på 3-milen. SM-tävlingarna gick samtidigt på 60 och 30 km. Där kom han på 4:de plats på 3-milen. Det var god tillgång på snö (ca 1metet) men spelen stördes, precis som i Peking 100 år senare, av stark kyla, runt 20 minusgrader. Därför kallades spelen också "Arktiska spelen".

Jonas var en av Sveriges bästa längdlöpare på 1910- och 1920-talen med bland annat SM-guld i klass ll 30 km samt SM lagguld på 20 km på Sundsvalls-spelen 1918. Redan 1916 åkte Jonas en tävling över 24 km i Lycksele på Umeälven. Där vann han med halvminuten före Anton Stenberg. 1925 vann han lagguld på SM 20 km och 30 km för 3- respektive 5-mannalag. Jonas var bäst av lagmedlemmarna i båda. På SM i Luleå 1926 vann han lagguld på 20 km för 5-mannalag i svår terräng och dessutom många andra framskjutna placeringar. Han åkte även SM i Lycksele 1934. Där blev han 5:a på 30 km i seniorkassen. Han tävlade för IFK Umeå fram till 1924. Då åkte han Vasaloppet för Lycksele IF och blev där bäst av Lycksele-åkarna med en 12:e plats med tiden 7:02:48. John Lindgren vann på tiden 6:53:26 före Anton Stenberg. John Lindgren från Hedlunda, Lycksele och Anton Stenberg från Ekorrträsk åkte då för IFK Umeå.
Västerbottens-Kuriren hade år 1972 under rubriken "VK-klipp för 50 år sedan" följande beskrivning av åkarnas villkor: "När John Lindgren skulle till Stockholm och Nordiska spelen på skidor var det 46 grader kallt i Lycksele. Men det generade inte Lindgren, som rände iväg på de sex milen mot järnvägsstationen i Hällnäs. Efter sex timmars åkande kom han fram, pigg och kry, till stationen, satte sig i en hörna på tåget och åkte till Stockholm."
Då de skulle till Vasaloppet 1924, åkte de skidor från Lycksele till Hällnäs tågstation för vidare färd med tåg. När de kom fram till Mora, åkte de skidor vasaloppsspåret baklänges i 2 dagar upp till starten i Sälen. På vägen blev de, precis som Gustav Vasa 400 år tidigare, väl mottagna på de bondgårdar, som de passerade. Det var -15 grader vid starten i Sälen den 2 mars 1924. Det var 132 anmälda till start men det var bara 119 st som deltog i tävlingen.
Järnvägsstationen i Lycksele blev klar i december 1924 och efter det blev det lättare att ta sig till tävlingarna.
Jonas åkte även Sockenrännet mellan Ruskträsk och Kvarnåsen 1975, då 80 år gammal. Han fick låna mina Edsbyns träskidor med råttefällabindning och mina stavar och Sixten Järnbergs löparskor. Efteråt sa han till mig: "Men hârre gu', hadd ja' hadd hänn ski'a då ja' tävle', sä hadd ja' åkt' ifrån allihopen!"
Det var otroligt hur de kunde åka så fort med den tidens utrustning, många gånger i opreparerade spår. Det var inte mindre än en bragd de gjorde i skidspåren på den tiden.