Ansedel Johan Petter Lindström

Flyttade som dräng 1821 från Stavträsk, Burträsk (AC) till Kalvträsk, Burträsk (AC) 26 27 .
Flyttade hem till föräldrarna 1823 från Kalvträsk, Burträsk (AC) till Lappvattnet, Burträsk (AC) 26 5 .
Flyttade 1826-11-10 från Lappvattnet, Burträsk (AC) till Nordmaling (AC) 28 .
Flyttade som skräddare 1828 från Nordmaling (AC) till Bjurholm, Bjurholm (AC) 29 .
Flyttade som nygift kronolänsman 1829 från Bjurholm, Bjurholm (AC) till Nyby, Bjurholm (AC) 29 6 .
Flyttade med familj som torpare och skräddarmästare 1833 från Nyby, Bjurholm (AC) till Vitvattnet, Bjurholm (AC) 6 10 .
Flyttade med familj 1837 från Vitvattnet, Bjurholm (AC) till Lillarmsjö (Armsjö), Bjurholm (AC) 10 17 .
Levde med familj som bonde i Lillarmsjö (Armsjö), Bjurholm (AC) 17 18 16 1 .
Levde omgift med ny familj i Lillarmsjö (Armsjö), Bjurholm (AC) 1 12 .
Flyttade med familj 1866 från Lillarmsjö (Armsjö), Bjurholm (AC) till Provåker, Bjurholm (AC) 12 3 .

Tog efternamnet Lindström (liksom några av sina bröder) i samband med flytten hemifrån till Nordmaling 1826.
Kronolänsman i Vitvattnet. [Bjurholm C:1 Födde, vigsel, död 1809-1830, Vigde 1829-11-05]
Skräddarmästare i Vitvattnet. [Bjurholm C:2 Födde, vigsel 1830-1848, Födde 1831-12-13]
Sexman i Lillarmsjö 1843. [Bjurholm AI:4 Husförhör 1841-1848 s.154]
Lutherläsare och predikant. [Tyko Lundqvist: Öreälvens byar, sid.442]

Enligt hembygdsforskaren Tyko Lundkvist var Johan Petter Lindström och i ännu högre grad hans yngre bror Karl Olof Lindström de tongivande i den väckelserörelse i Bjurholms- och Nordmalings-bygderna som gick under benämningen "lindströmianismen". Den hade sitt ursprung i den "nyläsar"-väckelse, som uppstod i pitebygden och spreds söderut i första hand till skelleftebygden. Bröderna kom säkert i kontakt med den rörelsen i sin födelsebygd i Burträsk innan de flyttade hit ned till Nordmaling och Bjurholm. Till skillnad från den nyväckelserörelse, som kom söderifrån från själevadstrakten och som karaktäriserades av tungomålstalande, privat nattvardsgång, vuxendop, helnykterhet och spritförbud m.m., bedrevs "lindströmianismen" inom kyrkans ram och med kyrkans välsignelse. En sak som tilltalade allmogen var t.ex. att brännvinsdrickande inte förbjöds, det tillhörde de synder som fick "daglig förlåtelse". Lindströmarna lät också kvinnorna få en framträdande ställning i väckelsearbetet, något som sågs med oblida ögon av andra väckelserörelser, t.ex. baptisterna.
Ytterligare information finns på brodern Karl Olofs ansedel.
En utförlig utredning om "lindströmianismen" och övriga väckelserörelser i Bjurholm och Nordmaling finns i "Hembygdsboken Bjurholm Nordmaling" av Tyko Lundkvist sid. 397-409.

Johan Petter var mycket aktad och respekterad såväl av allmogen som av kyrkans präster. Men efter hans första hustrus död 1859, blev han inblandad i ett par på den tiden förödande skandaler, han som var en gudsordets man. 1860 födde nämligen en 24-årig bondedotter i Lillarmsjö en pojke och Johan Petter kunde inte annat än erkänna faderskapet och pojken fick släktnamnet Lindström. Till råga på detta föddes så året därpå av en annan kvinna, 20-åriga Provåkers-flickan Brita Sofia Olsdotter, ytterligare ett barn, som Johan Petter erkände faderskapet till. Hon var emellertid hans fästekvinna, vilket var förmildrande, och de gifte sig senare samma år. De här händelserna fläckade emellertid ned Johan Petters rykte, anseende och respekt bland församlingsborna och prästerna och hans auktoritet minskade avsevärt.

Jag har också tittat litet närmare på Aron Petter Lindströms anor.

Den som kom med Lindströmarna till Provåker var Aron Petters farfar Johan Petter Lindström f.1803. Han föddes i den lilla byn Stavträsk i Burträsk socken. Hans far hette Lars Larsson f.1774 och hans mor hette Brita Stina Eriksdotter f.1770. De kom till Stavträsk 1802 från Bygdeå och hade redan då 2 barn.

Johan Petter föddes den 13/9 1803. I alla kyrkböcker i Bjurholm står hans födelsedatum 8/9, men födelsebokens och Burträsks kyrkböckers 13/9 är nog det rätta. Han döptes egentligen till Johan Petrus, men ganska omgående står det sedan Johan Petter i kyrkböckerna. Johan Petter hade redan tre äldre syskon och sedan hann han få fem yngre syskon innan familjen 1823 flyttade till Lappvattnet i Burträsk socken.

Eftersom pappan hette Lars, blev barnens efternamn Larsson. Åtminstone sönerna Erik Gustaf, Johan Petter och Karl Olof tog sig dock efternamnet Lindström i samband med att de flyttade hemifrån.

Johan Petter var inte den förste i familjen, som hade kontakter nedåt Bjurholm. Hans äldre bror Erik Gustaf f.1801 var från 1822 till 1829 i Nordmaling och Bjurholm. Han gifte sig i Bjurholm med en Kristina Ulrika Norberg, men så vitt jag kan förstå var även hon född i Burträsk fs. De fick en son i Bjurholm innan de flyttade tillbaka till Lappvattnet och slog sig ned där för gott.

(En yngre bror, Karl Olof f.1808, flyttade 1833 till Sävar. Det är honom som Tyko Lundqvist också nämner i avsnittet om Provåker i boken "Öreälvens byar".)

Innan Johan Petter definitivt bryter upp från föräldrarna i Lappvattnet, arbetar han som dräng ett par år i Kalvträsk, Burträsk fs. Men 1826-11-10 säger han adjö och enligt Burträsks kyrkböcker flyttar han till Nordmalings församling. Tyvärr finns inga in- och utflyttningslängder kvar för Nordmaling, så jag vet inte om och var i Nordmaling han i så fall hamnade. Det tidigaste jag hittar honom i våra trakter är 1828-1829, då han bor i Bjurholms centralort. Nu har han tagit sig namnet Lindström. 1829 gifter han sig med Charlotta, eller Lotta, Svensdotter f.1811 från Vitvattnet. Enligt vigselboken och födelseboken för de första barnen födda 1830, 1831 och 1833 bor familjen i Vitvattnet men i husförhörslängden står de i Nyby. Han står där, liksom i vigselboken, med titeln ”kronolänsman”. Från 1834 bor de dock definitivt i Vitvattnet. [Bjurholm AI:2 Husförhör 1827-1834 s.176]

I Vitvattnet får de sedan fem barn innan det troligen inträffar en katastrof för familjen år 1837. Det jag ser i husförhörslängden är att de två minsta barnen Ludvig och Gustaf Helmer "Omkom genom vådbrand den 9/1 -37." [Bjurholm AI:3 Husförhör 1834-1840 s.48] Familjen flyttar också samma år till Lillarmsjö. Min gissning är att deras hus brann ned, de två minsta barnen, 4 resp. 2 år gamla, blev innebrända och familjen flyttar till Lillarmsjö, där de lyckats hitta tak över huvudet igen.

I Lillarmsjö växer familjen ytterligare och totalt föder Lotta Svensdotter 13 barn mellan 1830 och 1851. 1859 dör emellertid mamma Lotta och pappa Johan Petter blir ensam med sina barn. Det dröjer dock inte länge förrän han får ihop det med den 38 år yngre Brita Sofia Olofsdotter från Provåker, faster till Rickard Möllstens far Robert Johansson. (Se även avsnitte ovan om utomäktenskapliga barn.) De gifter sig 1860 i Lillarmsjö och hinner få tre döttrar, Sofia f.1861, Klara f.1863 och Anna f.1866, innan de flyttar till Provåker. I Provåker får de sedan sonen Alfred f.1871 innan fadern Johan Petter dör 1872, 69 år gammal. Rickard Möllstens far Robert Johansson f.1873 måste ha växt upp tillsammans med de här barnen i Provåker.

Brita Sofia blir sedan kvar i Provåker med sin mor Sofia Magdalena (fadern Olof dog 1868), sina syskon och sina kusiner omkring sig. Det första av hennes barn, som lämnar hemmet, är äldsta dottern Sofia f.1861, som 1868 flyttar ända ned till Fränsta vid Ljunga älv i Torps församling, cirka sex mil väster om Sundsvall. Hon är piga där på diverse gårdar innan hon 1885 gifter sig med trädgårdsmästaren Fredrik Johansson f.1859 i Otterstad i Skaraborgs län. De bor först några år i Rogsta i Torps fs men bosätter sig sedan definitivt i Kärvsta i Stöde fs.

Brita Sofias mellanbarn, systrarna Klara f.1863 och Anna f.1866, flyttar 1878 själva, endast 15 resp. 12 år gamla, som pigor till Härnösand. 12-åriga Anna flyttar till sin äldre halvsyster Johanna, som är gift och har spädbarn i Härnösand. Anna återvänder till modern i Provåker redan 1880. Klara blir kvar i Härnösand till 1891 som piga och strykerska bl.a. på dövstumsinstitutet. Av någon anledning flyttar Anna 1887 från modern Brita Sofia till mormodern Sofia Magdalena som fosterbarn. Har något hänt Brita Sofia så att hon inte kan ta hand om sin dotter? Klara återvänder till Provåker 1891 men inte till sin mor Brita Sofia utan till mormodern Sofia Magdalena, där hon föder sin oäkta dotter Vilhelmina.

Yngste sonen Alfred har under åren säkert haft kontakt med sin syster Sofia nere i Stöde. Redan 1885, endast 14 år gammal, ger han sig iväg som dräng hos handlanden Johan Gustaf Berglund i Rogsta i Torps fs. Han blir där till 1896, då han gifter sig med Brita Lisa Söderberg f.1867 i Torps fs. Han har då fått titeln Länsträdgårdmästare. Jag tror att den här handlanden Johan Gustaf Berglund hade en handelsträdgård. Det finns nämligen en sådan tradition just runt Fränsta med flera trädgårdar där även i dag (2014), bl.a. en med namnet Söderberg. Alfred, liksom svågern Fredrik Johansson, som var dräng tidigare åt samma handlande, lärde sig nog trädgårdshantverket där.

Den nybildade familjen bosätter sig i en lägenhet ägd av Stöde Godtemplares Byggnads AB i Edsta i centrala Stöde. Där får de sitt första barn Karl Alfred f.1896. Omkring 1902 köper de sig en gård i Kälsta, ett par km uppför älven från Stöde centrum. 1902 får de där tvillingarna Anna Brita och Klara Magdalena. Vår kändis Aron Petter föds här 1907-03-01. Han döps faktiskt till Petter Aron, men det vi har hört är alltid Aron Petter. Jag har dock sett i bl.a. någon tidningsartikel, då vi bodde i Stöde, att man skrev Petter Aron. Jag tyckte det såg konstigt ut, men så står det faktiskt i alla kyrkböcker.

Nåväl. Det ser ut att gå bra för syskonen Lindström. Den äldsta sonen Karl Alfred går i pappas fotspår och blir trädgårdsmästare i Stöde. De andra tre tar alla studenten. Tvillingen Anna Brita står som Univ.lärarinna och Föreståndarinna. Hon flyttar till Edefors i Boden.

Tvillingen Klara Magdalena blir folkskollärarinna och flyttar till grannsocknen Torp.

Vår Aron Petter studerar till tandläkare. Under studietiden är han skriven i Stöde, men 1830 tar han ut flyttningsbetyg och flyttar till Jakobs församling i Stockholm.