Ansedel Karl Olof Lindström

Flyttade 1833-02-21 från Lappvattnet, Burträsk (AC) till Sävar (AC) 15 .
Flyttade som dräng 1835 från Bjurholm (AC) till Röbäck, Umeå lands (AC) 16 .
Flyttade som dräng 1836 från Röbäck, Umeå lands (AC) till Agnäs, Bjurholm (AC) 16 3 .
Levde med familj som bonde i Agnäs, Bjurholm (AC) 3 4 17 .
Flyttade med familj 1855 från Agnäs, Bjurholm (AC) till Bjurholms samhälle, Bjurholm (AC) 17 18 .
Flyttade med familj till styvsonen Gustaf 1862 från Bjurholms samhälle, Bjurholm (AC) till Agnäs, Bjurholm (AC) 18 19 .
Levde med hustru hos styvsonen Gustaf i Agnäs, Bjurholm (AC) 19 10 .
Flyttade som änkling och omgift 1869-10-07 från Agnäs, Bjurholm (AC) till Örträsk 1 (Västra), Örträsk (AC) 10 13 .
Levde med ny familj som bonde och föregångsman i Örträsk 1 (Västra), Örträsk (AC) 13 14 .
Levde med familj som förmånstagare hos Israel Strandberg i Örträsk 1 (Västra), Örträsk (AC) 14 20 21 5 .

Enligt hembygdsforskaren Tyko Lundkvist var Karl Gustaf Lindström tillsammans med sin äldre bror Johan Petter Lindström de tongivande i den väckelserörelse i Bjurholms- och Nordmalings-bygderna som gick under benämningen "lindströmianismen". Den hade sitt ursprung i den "nyläsar"-väckelse, som uppstod i pitebygden och spreds söderut i första hand till skelleftebygden. Bröderna kom säkert i kontakt med den rörelsen i sin födelsebygd i Burträsk innan de flyttade hit ned till Nordmaling och Bjurholm. Till skillnad från den nyväckelserörelse, som kom söderifrån från själevadstrakten och som karaktäriserades av tungomålstalande, privat nattvardsgång, vuxendop, helnykterhet och spritförbud m.m., bedrevs "lindströmianismen" inom kyrkans ram och med kyrkans välsignelse. En sak som tilltalade allmogen var t.ex. att brännvinsdrickande inte förbjöds, det tillhörde de synder som fick "daglig förlåtelse". Lindströmarna lät också kvinnorna få en framträdande ställning i väckelsearbetet, något som sågs med oblida ögon av andra väckelserörelser, t.ex. baptisterna.

Kyrkoherden Rickard Markgren i Bjurholm skriver följande om de båda bröderna Lindström:
"Bägge bröderna voro utan tvivel män med personlig troserfarenhet av frälsningens väg. Båda ägde en klar insikt uti Guds ord, en djup kännedom om synd och nåd. Båda voro av naturen rikt utrustade. Den äldre, Johan Petter, ägde ett ovanligt skarpt huvud, stor lätthet att kläda sina tankar i ord och ett ledigt, mjukt och mera avrundat sätt i sin framställning. Han var kvick och fyndig i tal och svar. Med öppen blick även för socknens ekonomiska angelägenheter har han såsom man finner av sockenstämmoprotokollen även däråt ägnat något av sitt intresse. Den moraliska karaktärens styrka besatt han emellertid icke, och särskild eggelse att stålsätta svagheter i detta avseende låg icke i den rörelse han representerade i andligt hänseende. Härigenom leddes han, då han stod på höjden av sitt anseende till fall, ett fall, ur vilket han — detta torde man få hoppas — fann upprättelse inför Gud, om än hans andliga verksamhet bland vissa medmänniskor med fallet för alltid var avbruten.Den yngre brodern Carl Olof Lindström var visserligen även han rikt utrustad, ehuru hans begåvning av naturen icke gick upp till broderns. Hos honom fanns i förening med sedlig fasthet och styrka en viss avmätt kärvhet, som stundom kunde få prägel av hårdhet; i samma mån årens mognad vidgade hans blick, mjuknade denna hårdhet och under levnadsaftonen strålade ljuset ut ifrån honom varmare och mildare.Båda bröderna stodo osvikligt fast på luthersk bekännelse och tro och tålde ingen avvikelse eller jämkning i fråga om ren luthersk lära. Båda fruktade därför allt 'nytt' och befarade däri villfarelsens smitta. Båda bröderna ha utövat ett djupgående inflytande, helst den yngre, vilkens arbetsdag varade till århundradets slut och icke skymdes, såsom den äldres, av någon svårare fläck."
Förklaring: Det "fall" som drabbade den äldre brodern Johan Petter och den "svårare fläck" som skymde hans "arbetsdag" är det utomäktenskapliga barn han fick 1860, efter sin första hustrus död, med en 24-årig bondedotter i Lillarmsjö. Mer om detta finns på Johan Petters ansedel.

Ovanstående är hämtat från boken "Hembygdsboken Bjurholm Nordmaling" av Tyko Lundkvist. På sidorna 394-412 finns där en utförlig utredning om "lindströmianismen" och övriga väckelserörelser i Bjurholm och Nordmaling.